att suga åt sig som en svamp - ässa däh, ullefuhn!

Liten fortsätter sin väg genom livet, genom vardagen och mestadels med ett alldeles underbart humör

Med full fart framåt i vad som ibland tycks vara 130 knyck eller något

sprider hon glädje och gör vår familj fulländad, fulltalig och komplett 

Hon hänger sig åt att babbla långa haranger, 

se så där härligt bestämd och förnuftig ut, med plutmun och bestämd min

för att sedan bli arg och vad som tycks vara förnärmad när man inte förstår det hon säger

Hon pekar, hoppar och gestikulerar vilt

och orden fullkomligt bubblar ur henne

Liten älskar att snurra runt, runt, runt

för att sedan yr hamna pladask på golvet

Hon älskar att gunga och läsa böcker,

att leka med lera och kasta boll

Liten älskar att jaga sin storebror, att härma honom i mångt och mycket

Liten står fascinerad och sprudlande glad och tittar upp i skyn

pekar på fåglar och flygplan och vill få oss att förstå

hur fantastiska de är

"-Titta dä!"

säger hon med allvarlig inlevelse

och tittar du inte så säger hon igen, med något högre röst och med ännu mer eftertryck, 

"-Titta! Titta!"

och plötsligt ser man liksom världen, vardagen och allt det vackra

med lite andra ögon....

Strax innan läggdags märker man att Liten minsann lyssnar och suger åt sig, samlar ord,

smakar på dem och sedan drämmer till med:

"ässa däh, ullefuhn!

(älskar dig, gullefjun)

Svampen på bilden har inget med texten i övrigt att göra, det var bara en flyktig bekantskap vi gjorde uppe i skogen på landet förra helgen